Godmodiga och generösa som vi är nöjer vi oss med det näst bästa. Nils Holgersson är i alla fall vår egen påg och den kära gåskarlen Mårten vår egen gås, bördig från Skanör. Det var på söderslätt, på en liten gård knappt större än en trädgårdstäppa, som Nils blev förtrollad till pyssling och började sitt stora äventyr. Fastklamrad på en gåsrygg flög han genom hela Sverige, ända upp till Lappland. Det var också här, på samma gård men långt senare, som han för första gången blev en hel och riktig människa.

Selma Lagerlöf är en av Sveriges allra största författare. Hon fick Nobelpriset i litteratur och hennes verk spreds snabbt genom världen. Hennes mest lästa bok är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som gavs ut år 1906. Den har hittills översatts till trettiosju olika språk, som till exempel kinesiska, afrikaan och uiguriska. Historien har också filmatiserats flera gånger och det finns en tecknad japansk version. I år är det hundraårsjubileum för den modiga Nils och hans Mårten gås. Vi skåningar är mycket stolta över dem!

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige är en av världens bästa utvecklingsromaner. En liten illbattig till pojke får lära sig det viktigaste i livet, att själv rädda liv. Många av våra allra största författare har berättat om vilket intryck denna bok har haft i deras liv. Nobelpristagaren Kenzaburô Oe fastnade speciellt för det pacifistiska slutet, när Nils blir satt på sitt sista svåra prov, som han klarar med glans. Gåskarlen ligger på slaktbänken färdig att nackas, men Nils räddar honom. De båda har blivit nära vänner och tillbringat mycket tid tillsammans. Czelaw Milosz talar i sitt nobeltal om det intressanta fågelperspektivet som ger möjlighet för författaren att både kunna svepa över och dyka ner för att fokusera på det som är riktigt intressant.

Selma Lagerlöf hade ibland problem med vad hon skulle välja, när hon skildrade de olika landskapen. Det vet man genom alla de brev som hon skrev till släkt och vänner. Men Skåne var hon så förtrogen med, att början av boken gick som en dans. Det är stor säkerhet och berättarglädje i de första kapitlen. Hon bodde i Landskrona i mer än tio år medan hon arbetade som lärare. Här skrev hon flera av sina bästa böcker, som Jerusalem och Gösta Berlings saga. 1894 skrev hon novellen Grågässen, om en tam gås som flydde med vildgässen. Den kan ses som en förstudie till Nils Holgerssons underbara resa. Därför kan man säga att den grundläggande idén till hela boken kom till här i Skåne.

Hon hade många skånska vänner och blev inbjuden både till Mölle nära Kullen och till gården Blommeröd utanför Övedskloster. Båda platserna besöks av Nils och gåsaflocken. Även senare i livet har Selma Lagerlöf haft Skåne som sitt andra landskap. Efter sina utlandsresor stannade hon ofta till i Landskrona, både för att hälsa på och ibland också för att stanna en tid och få arbetsro. Kullen hade alltid en särskild plats i hennes hjärta. Så här skrev hon i ett brev till en väninna. ” Det är som hade Kullen allt i naturskönhetsväg hvad andra ställen bara ha delvis, klippor och skog, åker och haf, blommor och vildhet. Det är oändlig skada, att man ej kan lefva och arbeta där.”

Det kan vara en god idé att följa gässens färd och välja Selma Lagerlöf som guide på en resa genom Skåne. Hon hade verkligen näsa för det allra bästa och de platser som hon slutligen valde tillhör de vackraste och mest intressanta i hela landskapet.

Den vidunderliga sagan börjar och slutar i Västra Vemmenhög, där himlen välver sig över vajande sädesfält och små gårdar. Om man håller händerna som en kikare kan man se platser som idag ser nästan likadana ut som på Nils Holgerssons tid. Här en gammal pilallé och här gröna betesmarker för Majros och andra kossor. Långt borta hörs flygplan från Malmö Airport, men ibland överröstas de av kackel från tamgässen. På vårar och höstar ska man fästa blicken mot skyn för att se vildgässen sträva på genom vinden. Både vingslagen och deras prat hörs om man lyssnar noga. När Nils reste genom Sverige kunde han inte låta bli att tänka på sitt hem. Han ser delar av ett Sverige som är klätt i granriskjortel och gråstenströja. Själv är han van vid annat. I Skåne är det gladare. Där liknar åkrarna rutiga tygstycken eller våderna på mors förkläde.

Övedskloster med den vidsträckta Vombsjön är nästa anhalt. Där kan man stå på den smala sandstranden och se ut över vattnet. Det gjorde pojken. Fortfarande stannar vildgässen till här på sin färd och har man tur kan man få se både stork, trana och den vita hjort som skygg sägs springa runt i skogarna. Här i Öved fanns verkligen ett kloster på 1100-talet. När man följer alléerna kommer man idag i stället fram till ett rokokoslott. Selma Lagerlöfs Legenden om julrosorna tilldrar sig här, inne i det som förr var klosterträdgården. Idag finns en slottsträdgård efter fransk modell, som man kan spatsera i.

Nästa utflyktsmål är Vittskövle med sitt renässansslott i rött tegel, vallgrav med vildänder och stora fiskar, välkrattade grusgångar och formklippta träd. En engelsk park full av sjungande näktergalar är öppen för allmänheten. Det är också kyrkan som uppfördes på 1200-talet. Här kan man beundra porträttet av den modiga fru Birgitte Barnekow som ströp en rövare med sitt eget strumpeband.

I medeltidsborgen Glimmingehus träffade Nils på svartråttorna. Där levde också ugglor, fladdermöss och en gammal katt. Säkert finns anfäder till djuren kvar, för även om svartråttorna är så gott som utrotade i övriga Sverige, finns en överlevande koloni kvar i Skåne. Men för att locka fram dem måste man, liksom Nils Holgersson, vissla i en liten pipa. Även utan råttor är Glimmingehus en av Skånes allra största sevärdheter, med en tät och speciell stämning. Det är svårt att veta om Selma Lagerlöf själv varit här. Kanske såg hon bilder från borgen i Svenska Turistföreningens årsbok, som var ett användbart hjälpmedel i hennes arbete. Många av fotografierna i årsböckerna var tagna från höga utsiktstorn och lät betraktaren se landskapet som från ryggen på en flygande fågel.

Det sista utflyktsmålet är Kullen i nordväst, där Selma hade kunnat tänka sig leva och arbeta. Åk dit en sommardag när nyponrosor och trift blommar på det skrovliga grå berget. Stå längst ut och fantisera om att sitta på ryggen på en mås. Man ser dem ovanifrån, när de seglar över branta klippor och skummande vågor. Det är hisnande, som hela Nils Holgerssons underbara äventyr.

SANNA TÖRINGE

Sanna Töringe är utbildad bibliotekarie, författare och journalist och bor på Österlen. Hon har skrivit ett tiotal böcker, bland annat om trädgård och mat.